En helt vanlig söndag...men ändå inte...

Jag & hunden är alldeles ensamma i vårt stora hus!

Det hör inte till vanligheterna..! Är inte barnen hemma så är iallafall maken det.

Men inte idag.. Idag har jag egen tid! Visst låter det skönt   

Det är nu det blir så konstigt...!

Jag går och trampar & får inget gjort.. tar mig inte för någonting....

Något saknas.. eller några saknas.. Varför är det så? Varför inte bara njuta av att det är lugnt, tyst & man kan bara vara & tänka på sig själv..

Jag tror symptomet jag känner kallas: Att vara mamma! Jo, det är så!! Vad annars kan det vara??

Nej nu får jag ta tag i det här! Något kan man ju hitta på..

Visserligen har hunden, till hans stora glädje redan fått 2 längre promenader..

Han säger nog inte nej till en tredje heller..! :o))    

Planterat lite höstblommor i krukan som står på trappen har jag ju gjort, men det kan knappast räknas iom att det gjordes på under 10 minuter...

Ha det!

//Terran